Vad behövs för att förstå en mening

Framgångsrik förståelse av en text förutsätter att läsaren eller lyssnaren behärskar ett antal färdigheter. Genom att koppla textens innehåll till tidigare kunskaper, välja förståelse­strategier som är lämpliga för textstrukturen och välja strategier för att tolka texten uppnår goda lyssnare eller läsare förståelse för innehållet. I det här avsnittet lär du dig mer om dessa färdigheter och får även läsa om olika modeller som du kan använda dig av för att bedriva undervisning i förståelse av ett innehåll samt om forskningen som ligger till grund för dessa modeller.

Hörförståelse skiljer sig från läsförståelse bland annat genom att läsförståelsen förutsätter avkodningsförmåga, medan språklig förståelse tillämpas både vid hörförståelse och vid egen läsning. Förståelse av en text, oavsett om det gäller läsförståelse eller hörförståelse, innefattar färdigheterna att kunna aktivera sin bakgrundskunskapatt kunna anpassa sin läsning eller sitt lyssnande efter textens struktur samt att kunna använda tolkningsstrategier för att förstå textens innehåll.

Syftet med förståelse är att förstå text — exempelvis dess budskap, handling eller orsak-verkanförhållanden. De olika färdigheterna är olika svåra att behärska och de utvecklas under hela livet.

Vad är en mening? – Allt du behöver veta

Under de första skolåren tillämpas de främst under lärarens högläsning men utvecklas efterhand, när elevernas avkodningsförmåga förbättras, till att så småningom även tillämpas vid den egna läsningen. För att ge en tydlig bild av de tre färdigheter som innefattas i läsförståelse, kommer de längre fram att behandlas separat. För en god läsförståelse krävs dock att man kan använda de tre färdigheterna parallellt.

Innan dess ges en kort beskrivning varför hörförståelse är så viktig för läsförståelse. Det tycks vara så att elever som blir skickliga läsare har en intuitiv känsla för hur de ska läsa en text för att underlätta förståelsen.

9 tips för att bli bättre på läsförståelse

De har metakognitiva färdigheter som svaga läsare oftast saknar. Visserligen lär sig även svaga läsare vilka skillnader som finns mellan olika typer av texter — de kan exempelvis avgöra om det är en faktatext — men de vet inte vilka slutsatser de ska dra utifrån denna kunskap. Starka läsare, däremot, använder sina kunskaper till att variera sin läsning utifrån textens struktur och svårighetsgrad.

Därmed uppnår de en effektiv läsning och kan lägga sin energi på att koncentrera sig på det som är nytt och viktigt i en faktatext. Starka läsare kan utnyttja ledtrådar i textstrukturen för att aktivera bakgrunds­kunskap och lägga till ny kunskap. I en berättelse funderar de till exempel på innebörder av metaforer och andra språkliga bilder, koncentrerar sig på att läsa mellan raderna och skapar sig egna, inre bilder av innehållet.

För att även svaga läsare ska få möjlighet att skapa mening i de texter de läser, behöver de träna sig i att använda olika strategier för olika ändamål. De behöver få hjälp att tillägna sig samma sorts medvetenhet som starka läsare har.

Satsdelar – hur bygger man en mening?

Många svaga läsare har även en svag hörförståelse och har därmed svårigheter att förstå texters innehåll oavsett om de läser själva eller lyssnar till dem. Mycket tyder på att dessa elevers svårigheter med förståelse kvarstår över tid om de inte uppmärk­sammas tidigt. Bakgrundskunskap omfattar alla de kunskaper vi behöver för att förstå innehållet i en text som vi lyssnar till eller läser.

Allt detta lär vi oss genom de erfarenheter vi får, alltifrån tidig barndom och framåt och som byggs på under uppväxten och livet igenom. Bakgrundskunskap innefattar bland annat:. För att kunna begripa och hantera vår omvärld behöver vi mentala modeller, så kallade kognitiva scheman. Enligt kognitiv schemateori byggs vår begreppsförståelse och våra kunskaper gradvis upp genom nya upplevelser och erfarenheter.

Att kunna använda sig av sina kognitiva scheman — det vill säga av sina erfarenheter och kun­skaper om omvärlden, om språket och om olika texttyper — är avgörande för att förstå en text. Det räcker inte att endast ha bakgrundskunskap utan det avgörande är att kunna tillämpa den. Tillämpningen av bakgrundskunskapen är inget som kommer naturligt för alla elever.

Läraren har här en viktig funktion att uppmuntra eleverna och undervisa dem i att dra nytta av sina erfarenheter och kunskaper för att öka förståelsen av den vad behövs för att förstå en mening som bearbetas. Ett flertal forskningsstudier, bland annat i USA, visar att bak­grundskunskapen och förmågan att aktua­lisera den har stor betydelse för läsförståelsen.

Forskningen visar också att undervisning om hur man använder sin bakgrundskunskap ger goda effekter. Förståelsen av en ny text bygger i stor utsträckning på sådant man redan vet och kan, även om man kanske inte alltid tänker på det. Bakgrundskunskapen skapar förväntningar på vad den nya texten ska handla om. För att förstå en skönlitterär text behöver man flera olika sorters bakgrundskunskap om både språket och omvärlden för att kunna fylla i information som författaren utelämnat för att göra texten mera intressant och spännande.

När man läser en faktatext behöver man aktivera de tidigare kunska­perna inom ämnet för att kunna skapa mening i texten, d v s förstå innehållet. Om man kan aktivera sin bakgrunds­kunskap kan man också koncentrera sig på det som är viktigt och på det som är nytt i texten istället för att ta in och bearbeta all informa­tion i varje ny text.

Läsförståelse i teorin

Den nya kunskapen integreras med tidigare kunskaper och är en hjälp för att förstå texten. När man har förstått texten är den också lättare att komma ihåg. Textstruktur handlar om hur texten till innehåll och form är organiserad och utformad för att presenteras för mottagaren. Strukturen omfattar till exempel styckesindelningar, disposition och rubriksystem och styrs av vilken genre texten tillhör.

Vad är en sats Använd kolon för att inleda en lista eller ett citat, eller för att inleda ett uttalande som förklarar eller utvecklar det föregående.

Vad är satsradning För att höra och förstå en mening så måste man bearbeta en ljudsignal som snabbt försvinner.

Ofullständig mening Enligt PIRLS innebär Reading literacy att läsaren är aktiv, har en positiv inställning till läsning och läser både för att ta till sig information och för nöjes skull.

Korrekt mening En tanke per mening räcker, sedan är det bäst att börja på en ny mening.

Kunskapen om textstruktur bygger på:.