Finns det lagar inom massmedian i diktatur

En mångfald av starka och oberoende medier i hela landet är en förutsättning för en stark demokrati. Alla människor, oavsett var i landet man bor, ska ha tillgång till ett all­sidigt nyhets- och medieutbud av hög kvalitet, som kan fördjupa, skildra, granska och förklara samhällets skeenden. Medborgarna måste ha möjlighet att fatta beslut med riktig kunskap som grund.

Vi lever i ett medielandskap under stor och snabb omvandling, där tidigare förutsät­tningar för mediekonsumtion och nyhetsförmedling ställts på ända. Tillgången till medi­er och information har blivit bättre, meningsutbyten och åsiktsyttringar har underlättats, fler kan producera och publicera medialt innehåll. Samtidigt skapar det nya medieland­skapet utmaningar i form av urholkade affärsmodeller, medial polarisering, misstro mot medier och geografiska områden som ibland helt saknar journalistisk bevakning.

En ambitiös mediepolitik strävar efter en levande mediemångfald, där starka, ansvars­tagande och oberoende medier i hela landet, kan bidra till att händelser i samhället belys­es ur olika perspektiv. Ett starkt public service i en livskraftig mediemarknad, som präg­las av integritet, oberoende, medieetik och en mångfald av perspektiv, och som åtnjuter allmänhetens förtroende, utgör den grunden i Miljöpartiets mediepolitik.

Mediepolitik för frihet

Mediernas ekonomi var redan före det nya coronaviruset hårt ansträngd med mycket små marginaler. Nyhetsmedier har avgörande betydelse för samhällets funktion i en kris och är av MSB definierade som samhällsviktig verksamhet.

Olika medier Lag och rätt: Den svenska rättsstaten, rättegång och olika straff.

Vad är massmedia Mediernas uppgift: Granska makten.

Vad är fria medier Yttrandefriheten och rätten till att fritt få publicera utgör en viktig grund i alla demokratier.

Om den ordinarie nyhets­förmedlingen upphör, t. Till skillnad från andra branscher har efterfrågan på nyhetsmediernas tjänster, d. Antalet besökare på tidningarnas nyhetssidor är i många fall högre än någonsin tidigare. Samtidigt har botten gått ur annonsmarknaden som står för huvuddelen av nyhetsmediernas intäkter. Efterfrågan ökar, men intäkterna sjunker.

Mäktiga massmedier

En konsekvens av denna paradox är att flera av de generella åtgärder som in­förts för att underlätta för företag i rådande situation till stor del inte är tillämpliga på mediebranschen. Mot bakgrund av ovanstående ser vi i Miljöpartiet ett stort behov av att hitta en ny modell för mediestöd. En översyn av moms och skatter för nyhetsproduk­tion och journalistik är önskvärd.

Det är också viktigt att Sverige och andra EU-stater tillsammans gör vad de kan för att underlätta för medierna att utveckla digitala affärs­modeller som ger stabila intäkter för att garantera mediernas oberoende av staten. Det är ett stort bekymmer för medier med samhällsjournalistiskt innehåll att annons­intäkterna minskat så kraftigt — på 10 år — med 46 procent. Med anledning av att en stor andel av annonspengarna försvinner årligen till utomnordiska aktörer, vill vi hitta nya vägar för rättvis konkurrens och likvärdig beskattning av teknikjättar och glo­bala plattformar.

I en tid då många intressen, ägnar sig åt otillbörlig informationspåverkan genom att sprida konspirationsteorier, desinformation och propaganda i det svenska samhället är det viktigare än någonsin att det finns en mångfald av seriösa nyhetsmedier som arbetar utifrån etablerad medieetik med dess höga krav på sanningsenlighet, rättvisande urval, relevans, skyldighet att höra olika perspektiv.

Mångfalden av fria medier är ett av de viktigaste sätten att värna det öppna demokratiska samhället den fria åsiktsbildningen och i förlängningen även Sveriges frihet och oberoende och är därför också en del av ett starkt civilt försvar. I Sverige finns gott om aktörer som gärna underblåser finn det lagar inom massmedian i diktatur som har som syfte att destabilisera det svenska samhället.

Den sortens innehåll finns ofta hos olika sorters propagandasajter och alternativmedier som ofta försöker göra gällande att de för­medlar nyheter. Men seriös nyhetsförmedling har strikta etiska krav, och den här sortens aktörer är snarare propagandamakare som sprider innehåll som ofta rör främlingsfient­lighet, klimatförnekande och finn det lagar inom massmedian i diktatur. Det kan vara svenska aktörer med syfte att bedriva t.

Ett Sverige utan seriös journalistik och lokalbevakning i hela landet lämnar fältet öppet för ryktesspridning, konspirationsteorier och främlingsfientlig propaganda. MSB konstaterar att medierna bedriver samhällsviktig verksamhet. I en rapport från [1] beskriver myndigheten mediernas värde för det demokratiska samhället:. Under normala förhållanden har svenska medier en viktig roll i sitt uppdrag att granska och rapportera om maktutövningen i Sverige på lokal, regional, nationell och EU-nivå, samt Sveriges och svenska aktörers förehavanden utomlands.

Vid extraordinära händelser förblir de ovan nämnda uppgifterna fortsatt relevanta, samtidigt som mediebranschen också får en viktig roll i att tillhandahålla och upprätthålla samhällets varnings, larm- och informationssystem. Delar av mediebranschen är central för den svenska krishanteringen i fråga om när det gäller såväl informationsspridning som beslutsfattande. Under perioder av ökad oro och säkerhetspolitisk instabilitet i omvärlden har medierna ett stort ansvar att rapportera till allmänheten, oavsett förekomsten av allvarliga samhällsstörningar.

Det öppna och demokratiska samhället ska fortsatt bevaras även om Sverige skulle dras in i ett krig eller om krigsliknande förhållanden skulle uppstå inom eller i anslutning till Sveriges gränser. Detta bekräftas också i att MSB i sin förteckning över samhällsviktiga verksamheter under coronakrisen definierat medier och nyhetsjournalistik som samhällsviktig verk­samhet.

Att det finns oberoende medier som kan förmedla sakliga nyheter och granska regering, riksdag och myndigheter är centralt för att kunna upprätthålla en vital demokrati.

Mediernas frihet och oberoende – en förutsättning för levande demokrati

I en tid när traditionella prenumererade dagstidningar når allt färre är det viktigare än kanske någonsin förr att public service kan vidmakthålla sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. I vår omvärld har vi samtidigt sett hur auktoritära regeringar kort efter att de tillträtt har kunnat ta kontroll över landets tidigare public service, och omvandla dessa till reger­ingsstyrda propagandakanaler, som ett led i en avdemokratiseringsprocess.

Vi är inte immuna mot att en sådan utveckling sker också i Sverige. Även om SVT, SR och UR idag ges ett starkt oberoende i den lagstiftning som reglerar verksamheten, kan lagar ändras med ett enkelt klubbslag i riksdagen. Det bör därför införas skydd för public service oberoende också i grundlag, så att möjligheterna för en regering som vill styra innehållet i programbolagens sändningar försvåras.

Public service oberoende kan stärkas på flera sätt. Att public service nu föreslås in­föras som begrepp i yttrandefrihetsgrundlagen, i form av den delegationsbestämmelse som kommittén föreslår för att möjliggöra för programbolagen att tillgodoräkna sig den verksamhet som man bedriver på nätet, öppnar upp en möjlighet att samtidigt ge konsti­tutionellt skydd.