feudatory.pages.dev


Bedömning av förskolan

Trots detta visar studien på att bedömning förekommer och ger flera exempel på hur förskollärares bedömningspraktik i realiteten ser ut. Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning.

Denna beskrivning är en del i förskollärares uppdrag gällande bedömning av barns lärande och utveckling. Inom bedömningsforskning är förskollärares bedömningspraktik emellertid ett område där få studier genomförts och synliggjort hur denna bedömningspraktik ser ut i realiteten.

Bedömning förekommer i förskolan trots laddat begrepp

I en studie från genomförd av professor Ann-Christine Vallberg Roth vid Malmö universitet har förskollärares perspektiv på begreppet bedömning och sambedömning undersökts. Genom textanalys av svaren visade studiens resultat ett antal framträdande aspekter för vad som är utmärkande för bedömning och sambedömning i förskolan. Ett resultat som studien visar är hur själva begreppet bedömning fortfarande upplevs som främmande för förskollärare, chefer och rektorer.

I studien tog de avstånd från begreppet och hade svårt att koppla det till sin verksamhet. Således framstår bedömning inom förskolan fortfarande som ett laddat begrepp. Utifrån detta drar Vallberg Roth slutsatsen att bedömning varken ses som en erkänd eller central del av förskollärares praktik. Trots att begreppet upplevs som främmande visar ändå studien exempel på sådant förskollärare gör i sin praktik som kan räknas till bedömningspraktik.

Som exempel på förskollärares bedömningspraktik användes materialet Tidig registrering av språkutveckling TRAS för att följa barns utveckling av språk mellan 2 och 5 bedömning av förskolan ålder på vissa förskolor.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Användning av TRAS beskrevs i studien som ett sätt att identifiera vilka utmaningar som enskilda barn kan behöva för att komma vidare i sin utveckling. Användandet av materialet kan ses som en del i förskollärares summativa bedömningspraktik då det mynnar ut i graderade bedömningar av när barn uppnår olika kunskaper. Utöver användande av materialet TRAS visade studien på ytterligare en situation där bedömning av barn i förskolan hade skett.

Detta var i samband med förberedelser av utvecklingssamtal. Vid dessa tillfällen dokumenterade lärarna genom att fylla i färdiga bedömningsmallar, förbereda individuella utvecklingsplaner och skriva loggböcker. Ett annan del av studiens resultat visade att bedömning i förskolan inte alltid primärt handlade om förskollärarnas bedömning av barnets individuella utveckling och lärande, utan om utvärdering av undervisningen.

Här beskrev förskollärarna, cheferna och rektorerna i studien bedömning av förskolan det handlar om att bedöma huruvida undervisningen varit effektiv och lett till lärande. På så sätt sågs bedömning och utvärdering av verksamheten som ett sätt att bedömning av förskolan för förändring av den pedagogiska miljön på förskolan, så att den passar alla barn utifrån deras olika behov.

Förskollärarna, cheferna och rektorerna beskrev också i studien hur återkoppling mellan förskolepersonalen var ett sätt att utveckla undervisningen. En del av studiens syfte var att undersöka förskollärares perspektiv på sambedömning. Resultatet visade att i förskolan ses sambedömning som en del av det kollegiala utbytet som bland annat sker genom diskussioner och gemensamma analyser.

Sambedömning kopplades också till likvärdighet då diskussioner mellan chefer och rektorer på förskolor beskrevs som en del i arbetet med att skapa likvärdiga sätt att genomföra bedömning på förskolor. Sammanfattningsvis visar Vallberg Roths studie att det trots förskolepersonals avståndstagande till begreppet bedömning ändå finns en levande bedömningspraktik i förskolan.

Vallberg Roth, A. Bedömning och sambedömning i förskola enligt förskollärares, chefers och rektorers skriftliga beskrivningar. Utbildning och Lärande, 15 129— Bedömning förekommer i förskolan trots laddat begrepp. Bedömning är fortfarande ett laddat begrepp Ett resultat som studien visar är hur själva begreppet bedömning fortfarande upplevs som främmande för förskollärare, chefer och rektorer.

Bedömning i förskolan en krock mellan kultur och direktiv

Bedömning förekommer ändå i förskolan Trots att begreppet upplevs som främmande visar ändå studien exempel på sådant förskollärare gör i sin praktik som kan räknas till bedömningspraktik. Bedömning används för att utvärdera undervisningen Ett annan del av studiens resultat visade att bedömning i förskolan inte alltid primärt handlade om förskollärarnas bedömning av barnets individuella utveckling och lärande, utan om utvärdering av undervisningen.

  • Summativ bedömning Eva Johansson beskriver en spänning mellan förskolans kultur och de statliga direktiven för bedömning i förskolan: – Det har skett en ökad betoning av dokumentation av barnens utvecklande färdigheter och förmågor och en ökad tonvikt på lärande i förskolan.
  • Formativ bedömning En av förskollärarna i studien uppgav: ”Vi bedömer inte barn i förskolan”.
  • Bedömning i förskolan en krock mellan kultur och direktiv 1.


  • bedömning av förskolan


  • Sambedömning ses som en del av det kollegiala utbytet En del av studiens syfte var att undersöka förskollärares perspektiv på sambedömning. Publicerad 22 december Forskning Förskollärare bör få reflektera över möten. Forskning Så undervisar förskollärare om konstruktioner.