Kärnkraftverk negativa konsekvenser
I Sverige är utbyggd kärnkraft den enskilt viktigaste åtgärden för att vi ska kunna minska våra utsläpp nationellt genom elektrifiering av transporter och industri. För att klara klimatomställningen, stärka Sveriges konkurrenskraft och nå hela vägen ner till nettonoll utsläpp år behöver Sverige elektrifieras med fossilfri och planerbar el.
Kärnkraften som är en planerbar och fossilfri kraftproduktion är den viktigaste komponenten för att uppnå ett robust elsystem som kan leverera el till konkurrenskraftiga priser när det behövs och där det behövs. För att klara av klimatomställningen, stärka Sveriges konkurrenskraft och nå hela vägen ner till nettonoll utsläpp år behöver Sverige elektrifieras.
I dag producerar vi inte tillräckligt med el för att kärnkraftverk negativa konsekvenser det målet, elproduktionen behöver fördubblas till år och då behövs bland annat en kraftfull utbyggnad av kärnkraften eftersom den är en planerbar och fossilfri energikälla. Det finns sex kärnreaktorer i drift i Sverige. Reaktorerna är fördelade med 3 st i Forsmark, 1 st i Oskarshamn och 2 st i Ringhals.
Älskade, hatade kärnkraft – finns du kvar 2050?
Kärnkraften står för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige. Inom 25 år behöver elproduktionen fördubblas i Sverige. Regeringen arbetar hårt för att skapa förutsättningar för alla fossilfria energislag. Vattenkraften kan dock inte byggas ut i stor skala och vind- och solkraft är väderberoende kraftslag som inte alltid producerar el när den behövs.
Kärnkraften som är en planerbar och fossilfri kraftproduktion är därför den absolut viktigaste komponenten för att uppnå ett robust elsystem som kan leverera el till konkurrenskraftiga priser när det behövs och där det behövs.
Kärnkraft: frågor och svar
Mer planerbar elproduktion i form av kärnkraft hjälper till att stabilisera elsystemet, vilket behövs för att underlätta att koppla på fler vindkraftsparker och för att kunna garantera tilldelning av effekt till industrier som vill minska CO2-utsläpp genom att elektrifiera eller expandera sin industriproduktion. Regeringens politik ska möjliggöra för att ny kärnkraft med total effekt om minst MW ska kunna finnas på plats senast årvilket motsvarar två stora konventionella reaktorer.
Givet de långsiktiga behoven av fossilfri el till behövs en kraftfull utbyggnad av kärnkraften, som exempelvis skulle kunna motsvara minst tio nya storskaliga reaktorer. Den exakta mängden el och typ av reaktorer som behövs beror på flera saker, såsom elbehovet och utbyggnadstakten i elsystemet, var ny konsumtion och produktion förläggs i landet, drifttidsförlängning hos befintliga kärnkraftsreaktorer samt teknikutvecklingen och teknikval för ny kärnkraft.
Det finns för- och nackdelar med olika tekniker och båda kan behövas. Det är aktörerna på marknaden som fattar beslut om vilken teknik de vill bygga och använda sig av. Därför arbetar regeringen nu intensivt med att ändra lagstiftningen för att skapa förutsättningar för marknaden att kunna bygga ut kärnkraften i den takt som behovet av el utvecklas kärnkraftverk negativa konsekvenser och med klimatomställningen som kommer att ske de närmaste 20 åren.
Kärnkraften är fossilfri — den släpper inte ut några växthusgaser. För att nå hela vägen till nettonoll utsläpp till år krävs att vi får fram mycket mer fossilfri el. Ny kärnkraft kommer spela en nyckelroll i den omställningen, eftersom vattenkraft inte går att bygga ut, och vindkraft och solenergi är väderberoende. Regeringen har tillsatt en utredning med anledning av de åtgärder som har vidtagits för att kunna bygga ut kärnkraften.
Utredaren ska se över hur det befintliga kärnavfallssystemet kan utvecklas, så att det framtida kärnavfallet och använda kärnbränslet fortsatt kan omhändertas på ett säkert sätt. För att säkerställa en kraftfull utbyggnad av ny kärnkraft tillsätter skråskruva en nationell samordnare, Carl Berglöf, som ska stödja regeringen i arbetet med att främja ny kärnkraft.
För att kärnkraften ska kunna byggas ut i Sverige behöver åtgärder genomföras inom ett flertal områden och på kort tid. Det handlar bland annat. Carl Berglöf tillträder tjänsten som nationell kärnkraftssamordnare den 1 februari Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december Carl Berglöf har sedan varit kärnkraftsrådgivare hos branschorganisationen Energiföretagen Sverige.
Carl har en doktorsexamen i reaktorfysik kärnkraftverk negativa konsekvenser Kungliga Tekniska högskolan och har även arbetat sex år på Vattenfall med bland annat planering av ny kärnkraft.
Kärnenergi: miljö- och hälsofördelar och risker
Regeringens åtgärder för att skapa förutsättningar för ny kärnkraft i Sverige tog utgångspunkt i det nya energipolitiska målet om procent fossilfri elproduktion till som riksdagen beslutade om i våras. Detta har regeringen genomfört hittills:. Regeringsuppdrag:Uppdrag att vidta förberedande åtgärder för att kunna ställa ut statliga kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft - Regeringen.
Pressmeddelande: Regeringen lanserar en färdplan för ny kärnkraft i Sverige - Regeringen. Presentationsbilder: Förslag till färdplan för ny kärnkraft regeringen.
Folkomröstning om kärnkraft
Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp till år ligger fast. De nationella etappmålen är viktiga kontrollstationer på vägen mot nettonollutsläpp. Arbetet med klimatomställningen kommer framöver att utgå från tre övergripande principer:. Pressmeddelande: Klimatpolitik för att nå hela vägen till nettonoll — tilläggsöverenskommelse till Tidöavtalet - Regeringen. Presentationsbilder från pressträffen: Ny överenskommelse om klimatpolitiken inom Tidöavtalet regeringen.
En särskild utredare ska se över nuvarande regler för att underlätta för ny kärnkraft. Pressmeddelande: Regeringen tillsätter utredning om ny kärnkraft — ett andra steg - Regeringen. Kommittédirektiv om Ny kärnkraft i Sverige — ett andra steg - Regeringen.