Vad använder man bilen till idag
På talet började man experimentera med att sätta motorer baktill på vagnarna i stället för hästar framför dem. I dag är bilen både självklar och ifrågasatt. Den har gett oss ökad rörlighet såväl som avgaser, och har fått symbolisera såväl frihet och framtidstro som miljöhot. De tidiga motorerna var ineffektiva och utsläppen stora.
Hjulet - Tekniska museet
I dag satsar biltillverkarna på bättre motorer, renare bränslen och alternativa konstruktioner. Med masstillverkningen under talet kunde bilen bli medelklassens egendom. Bilens historia börjar med ångkraften. Åren — byggde fransmannen Joseph Cugnot en ångdriven vagn på franska arméns beställning. Vagnens styrmekanism fungerade inte så bra och redan körde den in i en mur och förstördes i världens första bilolycka.
Under de följande femtio åren konstruerades en rad olika typer av ångmobiler. Dessa blev dock aldrig något mer än en teknikhistorisk parentes innan järnvägen slog igenom och byggdes ut. Med förbränningsmotorn, som är betydligt lättare än ångmaskinen, öppnade sig nya möjligheter för självgående vagnar. Tysken Karl Benz — konstruerade en motordriven trehjulig vagn Bertha Benz, uppfinnarens hustru och affärskompanjon, blev den första personen att köra bil en längre sträcka, km från Mannheim till Pforzheim och sedan tillbaka dagen därpå.
Med denna bilfärd visade hon på bilens potential som transportmedel över längre sträckor. Ford-anställda som besökte slakthus i Chicago på talet inspirerades av den så kallade löpandebandprincipen som användes flitigt inom slakterier där djurens kroppar flyttades medan personalen stod vid sina stationer.
Bilens betydelse för samhället
Principen började därefter även att användas vid biltillverkning och är än idag det sätt vi bäst och mest effektivt bygger bilar på. Den första internationella biltävlingen ägde rum i Frankrike. I dag skulle vi kalla det endurance, men då var det mest ett hållbarhetstest för bilarna och ett sätt att väcka uppmärksamhet kring den nya, spännande maskinen.
Tävlingen organiserades av tidningen Le Petit Journal, där 21 bilar deltog och körde den kilometer långa sträckan mellan Paris och Rouen. Året efter tävlande man i att köra fortast, då mellan Paris—Bordeaux. Sveriges första biltävling ägde rumpå sträckan Stockholm-Uppsala-Stockholm. Bilarna som deltog fick dock inte köra fortare än 30 kilometer i timmen!
Många av de tidiga biltävlingarna gick på sjöar och travbanor. Han byggde sin första bil och tio år senare kom den första T-Forden.
Därför är bilen så viktig
Den började tillverkas enligt löpande band-principen T-Forden tillverkades i dryga 15 miljoner exemplar mellan och Denna masstillverkning möjliggjordes av de så kallade passbitarna, ett precisionsmått av svensken C E Johansson, vilka innebar att alla delar till T-Forden kunde standardiseras och gick att byta ut mot en exakt likadan. Tack vare denna masstillverkning var det inte längre enbart förmöget folk som hade råd med bil.
Efterkrigstiden präglades av framtidstro. Ny teknik utvecklades och många innovationer såg dagens ljus. Flera nymodigheter lanserades i bilföretagens lyxmodeller, för att sedan bli standard i bilar för vanligt folk. Till exempel fanns luftkonditionering redanoch elmanövrerade säten och automatiska fönsterhissar kom i slutet av talet. Under talet ökade antalet bilar på vägarna kraftigt.
Utvecklingen hade lett till snabbare bilar medan vägarna och trafiklösningarna inte utvecklats i samma takt. Nu började vägnätet utvecklas för att bättre passa massbilism och minimera olycksriskerna. Med det utbyggda vägnätet och det stadigt ökande antalet bilar började samhällsplanerarna övergå från att anpassa bilismen till det gamla samhället till att istället bygga ett bilsamhälle enligt förebilder från USA.
Bilen ingick nu i ett gigantiskt tekniskt system där motorvägar och bilanpassade köpcentra med väldiga parkeringsplatser ingår.
Vanliga frågor om bilar, klimat och miljö
För att nå fram till bilsamhället började också Sveriges städer omvandlas — stadskvarter revs, vägar breddades, parkeringshus byggdes och städernas förorter utvidgades allt längre från stadskärnorna. Resultatet blev ett kulturellt och ekonomiskt bilberoende. Säkerhetsfrågorna började komma allt mer i fokus. Svenska Vattenfall tog fram ett tvåpunktsbilbälteoch några år senare tog flygingenjören Nils Bohlin patent på trepunktsbältet, som blev en del av Volvos standardutrustning och lyfte företagets varumärke.
Svenska bilar kom med tiden att höra till världens säkraste.