Hopskrivning av två andra tecken

F elaktiga särskrivningar har i årtionden varit den kanske mest skambelagda språkmissen i svenskan. Den som är osäker på om något ska skrivas ihop eller isär kan försöka lyssna efter sammansättningsaccenten.

Vad är särskrivning: Förståelse och vanliga misstag

Vi uttalar full matad och fullmatad på olika sätt. I hopskrivning av två andra tecken matad blir det en liten paus mellan orden och betoningen ligger både på u i full och på första stavelsen i matad. I fullmatad är betoningen jämnare fördelad mellan vokalerna och det finns ingen paus mellan leden. För den som inte har svenska som förstaspråk kan dock den här skillnaden vara svår att upptäcka.

Ett strömavbrott är ett enskilt fenomen och ska därför skrivas ihop som en grej. Särskrivning har förekommit i svenskan ända sedan dom första landskapslagarna nedtecknades på talet. Länge kunde samma skribent göra lite som den ville och växla mellan varianter som Dom Kyrkadomkyrka och Dom-Kyrka. I århundraden fanns inga tydliga normer för hur sammansättningar skulle behandlas i svenskan.

I en och samma text kunde en skribent av estetiska skäl växla mellan olika varianter. Först på talet blev enhetlighet och konsekvens till något av en dygd. Dekorativa versaler städades bort samtidigt som läroböcker och andra regelsamlingar förespråkade hopskrivning. När folkskolan infördes var det denna princip som eleverna skulle lära sig.

Samma hållning hade redan upphöjts till norm i Carl Gustaf af Leopolds Afhandling om Svenska stafsättet från — den första rikslikaren för stavning. Det här betydde inte att särskrivningarna försvann. Men det var först på talet som dom började diskuteras på det sätt som vi känner igen i dag. Särskrivning blev ett fenomen. Ofta pekades inflytande från engelskan ut som orsak — en teori som alltjämt är obevisad.

Fenomenet hade ännu inte fått etiketten särskrivning utan i stället stämplade han det som en anglicism.

Evas språkblogg

Han uppmanade också till hopskrivning av Wrigleytabletternas och pepparmyntsmak där dagens språkvård nog hade föredragit pepparmyntssmak. När vi talar om särskrivningar i dag gäller det i regel varianter som dom kyrkafull matadström av brottWrigley tabletternas och pepparmynt smak. Här är språkvården enig om att det är hopskrivning som gäller. Men alla särskrivningar är inte fel.

Skriv hellre ihop ännu oftare

Det finns många fall där valet mellan att skriva ihop eller isär är långt ifrån självklart även för professionella skribenter. I dag eller idagöver huvud taget eller överhuvudtagetså klart eller såklarttill slut eller tillslutför sent eller försentåter igen eller återigeni alla fall eller iallafall?

Tecken bokstäver Särskrivning är ett begrepp inom ordbildning och rättskrivning, som innebär att ett uttryck skrivs som två eller fler ord.

Trigraf Ligaturer är tecken som bildats genom hopskrivning av andra tecken, vanligtvis två.

Diakritiska tecken En tendens som blir allt starkare är hopskrivning av fasta fraser som uppfattas som en betydelsemässig enhet, som tillslut, iallafall och såklart.

Tecken på g Sammanskrivna bokstäver och andra avvikande bokstäver.

När det gäller den här typen av fasta fraser finns det ingen sammansättningsaccent att förlita sig på. Reglerna och rekommendationerna är inte lika tydliga. Och att bryta mot normerna är heller inte lika skambelagt som att särskriva full matad krabba på matsedeln. Men det finns några tumregler som ändå ger viss vägledning. Fasta fraser som inleds med en preposition bör enligt språkvården i regel skrivas isär enligt mönstret i dag och över huvud taget.

Hopskrivning och särskrivning

Det är inte fel att skriva idag och överhuvudtaget — men hopskrivning av två andra tecken den som vill tillämpa principen konsekvent kan det nog ta emot att skriva iår och iövermorgonsom kanske kan uppfattas som lite udda, i stället för i år och i övermorgon. Uttalet ger också en fingervisning om lämpligaste valet. När betoningen ligger på första stavelsen rekommenderas ofta hopskrivning, som i återigen.

När betoningen hamnar på sista ledet är det däremot i regel särskrivning som rekommenderas, som i för sent. I många fall är det vad som är traditionellt och används mest som får styra. Det finns ingen entydig princip som genomsyrar råden. En tendens som blir allt starkare är hopskrivning av fasta fraser som uppfattas som en betydelsemässig enhet, som tillslutiallafall och såklart.

Detta är varianter som både blir vanligare och mer accepterade. Dessutom anknyter den till samma tendens som historiskt gjort att efter som blivit eftersom och ty värr blivit tyvärr. Den som är osäker kan vända sig till Svenska Akademiens ordlistaSvenska skrivregler eller TT-språket. För det mesta är dom överens — men inte alltid. Den som söker enhetlig logik får alltså leta förgäves.