Hur påverkas byggnader
Ladda ner Total användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter exkl. Skriv ut Total användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter exkl. Det innebär att du bland annat får:.
Påverkas din byggnad av sättningar?
Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att hur påverkas byggnader kan hitta originaldata:. Ladda ner Total mängd uppkommet avfall som Excel. Ladda ner Total mängd uppkommet avfall som CSV. Skriv ut Total mängd uppkommet avfall. Boverkets miljöindikatorer visar hur stor bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan är. Indikatorerna visar mängden utsläpp till luft, energianvändning, användning av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter samt uppkommet avfall.
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljöpåverkan. Det finns behov av en ökad medvetenhet om vilken betydelse olika val i bygg- och användningsskedet har för miljön. Sammantaget står sektorn för cirka 6 till 40 procent av miljöpåverkan i Sverige inom de områden som följs upp med Boverkets miljöindikatorer.
Vision för
Dessutom bidrar sektorn till utsläpp i andra länder genom import av byggprodukter. Sammanfattningsvis visar den senaste beräkningen av bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan ökning av utsläpp av växthusgaser, kväveoxider och partiklar jämfört med Användningen av energi, hälsofarliga kemikalier exklusive cement och miljöfarliga kemikalier har ökat sedan Sedan visar utvecklingen av indikatorerna på en minskning av utsläpp av växthusgaser och kväveoxider.
Under samma period har utsläpp av partiklar, total energianvändning samt användning av hälso- och miljöfarliga kemikalier ökat. Under — har förädlingsvärdet och sysselsättning i bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja ökat med 24 respektive 29 procent. Att man har sett minskade utsläpp av växthusgaser och samtidigt en ökad produktion sedan innebär att man har lyckats frikoppla produktionen från bygg- och fastighetssektorns hur påverkas byggnader från dess klimatpåverkan.
Det vill säga klimatpåverkan minskar trots att produktionen ökar i sektorn. Boverkets miljöindikatorer bygger på underlag som Statistiska centralbyrån SCB tar fram på uppdrag av Boverket. SCB:s underlag baseras på data från national- och miljöräkenskaperna med hur påverkas byggnader från bland annat Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. För att fånga bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv har en variant av en traditionell så kallad input—output-analys IOA använts för att på så vis fånga såväl direkta som indirekta effekter som kan kopplas till sektorns verksamhet.
Följande delar ingår:. De två första punkter är i enlighet med en traditionell IOA. De andra två är tillägg som görs för att fånga miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Detta skiljer metoden från en traditionell input—output-analys. Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan blir därmed större än om vi hade använt en traditionell IOA. Boverket har även använt en fördelningsnyckel för att identifiera och sortera ut vilka aktiviteter som ingår i bygg- och fastighetssektorn, eftersom branschindelningen enligt nationalräkenskaperna är för grov för att kunna användas rakt av utifrån Boverkets behov.
Bygg- och fastighetssektorn representeras av branscherna Byggverksamhet SNI 41—43 och Fastighetsverksamhet SNI 68 enligt miljö- och nationalräkenskaperna, där SNI är standard för svensk näringsgrensindelning.
Klimatåtgärder i byggsektorn
Boverket har beställt en uppdelning av SNI 41—43 för att bättre kunna redovisa miljöpåverkan från byggnader. På Boverkets webbplats redovisas miljöindikatorerna uppdelat enligt följande:.
I national- och miljöräkenskaperna exkluderas den största delen av uppvärmning i branschen Fastighetsförvaltning SNI För att fånga ett livscykelperspektiv gör SCB därför för Boverkets räkning en omfördelning av den energi som används för uppvärmning av bostäder och lokaler. De varor och tjänster som används i byggprocessen är produkter som tillverkas inom landet och i andra länder.
Miljöpåverkan från importen sker inte i Sverige, utan i de länder där produkterna tillverkas. Men eftersom produkterna används i Sverige och miljöindikatorerna ska belysa sektorns miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, skattas utsläppen även från tillverkningen av de importerade produkterna. Olika länder har olika produktionssätt.
Vad orsakar försurning?
För de flesta indikatorer skattas utsläppen från importerade produkter som om de hade producerats i Sverige. Detta innebär förmodligen en underskattning av utsläppen. När det gäller utsläpp av växthusgaser har SCB förbättrat metoden och skattar istället utsläppen genom antaganden om andra länders produktionssätt. SCB har genomfört en revidering av hela tidsserien för inför den senaste uppdateringen av miljöindikatorerna.
Revideringen av underlaget har påverkat resultatet av miljöindikatorerna jämfört med tidigare redovisning. SCB använder databasen Exiobase för att skatta utsläpp kopplade till importerade produkter.