Afghanistan krig mot sovjet
Omkring 1 miljon [ 13 ]5 miljoner afghanska flyktingar och 2 miljoner internflyktingarOmkring 3 miljoner afghaner skadade mestadels civila [ 14 ]. Afghansk-sovjetiska kriget pågick mellan och mellan Sovjetunionen som stödde den marxist-leninistiska regeringen i Afghanistan och den afghanska islamiska mujahedinrörelsen. Upproret blev bara förvärrat när Sovjetunionen i december gick in med ett stort antal trupper och ockuperade landet.
Krigen i Afghanistan
Som ett resultat av Sovjetunionens sammanbrott, föll regimen i Afghanistan Dessutom utbröt snart ett nytt inbördeskrig mellan de falanger som besegrat Sovjetarmén. I april erövrade Afghanistans kommunistparti makten genom aprilrevolutionen. De nya makthavarna hade emellertid stora problem med att bekämpa motståndet och 24 december invaderade sovjetiska styrkor landet. Några dagar innan hade Spetsnaz -trupper sovjetiska elittrupper tagit kontrollen över regeringsbyggnader med mera i Kabul och president Amin mördades.
Sovjetunionens viktigaste syfte med interventionen tolkades i väst som att Sovjet snabbt ville krossa gerillan och ersätta Amins regim med en "lydig" marionettregim. Till sovjeternas förvåning visade sig gerillan Mujaheddin vara en mycket svårare nöt att knäcka än vad man trott. Striderna mellan gerillan och ockupationsmakten utvecklades snart till ett mycket blodigt krig som hade många likheter med Vietnamkriget.
Trots en enorm teknisk överlägsenhet kunde inte över sovjetiska marksoldater räknar man in flygstridskrafter med mera tillkommer tiotusentals man knäcka motståndet. Stridsmoralen hos gerillan var hög, den hade stort stöd hos civilbefolkningen och precis som i Vietnam passade terrängen i Afghanistan utmärkt för gerillakrigföring. Snart började gerillan också få stöd från västländerna med massiva vapenleveranser vilket gjorde mujaheddin allt effektivare.
CIA investerade miljardtals dollar på vapen och utbildning av vad man kallade afghanska frihetskämpar. Bland annat fick afghanerna hjälp av CIA med Stinger -robotar för nedskjutning av de sovjetiska Hind -helikoptrarna. En av dessa frivilliga var den sedermera ökände Usama bin Ladin. Kriget rullade vidare utan nämnvärda framgångar för ockupationsmakten samtidigt som protesterna mot Sovjetunionens krig blev allt intensivare internationellt.
Sovjetunionen "hämnades" i sin tur genom att fyra år senare bojkotta sommar-OS i Los Angeles. Kriget krävde många offer även för angriparen och kostade oerhört mycket pengar. Efter Michail Gorbatjovs afghanistan krig mot sovjet och införandet av glasnost växte kritiken även i Sovjetunionen. Gorbatjov försökte snabbt få till en avspänning gentemot västmakterna och då var ett sovjetiskt tillbakadragande från Afghanistan en nödvändighet.
Den siste sovjetiske soldaten att lämna Afghanistan var symboliskt nog generalen Boris Gromov. Gromov gick till fots över bron som korsar gränsfloden Amu-Daria den 15 februari Kriget fortsatte dock, nu som ett rent inbördeskrig mellan Kabulregimen och gerillan. Moralen hos regeringssoldaterna var dålig, och utan det sovjetiska stödet blev det snabbt klart att man i det långa loppet inte kunde stå emot gerillan.
afghanistan krig mot sovjet3
Detta innebar dock inte att afghanerna fick fred. Gerillan hade aldrig varit en enhetlig rörelse utan sammansatt av en brokig samling grupper. Dessa var i stort sett bara överens om att sovjeterna skulle ut och Kabulregimen störtas och nu fanns inget sammanhållande kitt kvar. Snart utbröt ett nytt inbördeskrig som pågick i ytterligare fyra år och ledde till att talibanerna tog makten Sammanfattningsvis visade Afghansk-sovjetiska kriget ännu en gång att en militärt underlägsen gerillarörelse kan besegra en afghanistan krig mot sovjet om kriget utkämpas på gerillans villkor och den har stort stöd från civilbefolkningen.
På lång sikt har det amerikanska stödet till Mujaheddin visat sig förödande för USAdå många av al-Qaida -medlemmarna bedöms vara frivilliga veteraner från kriget mot Sovjetunionen. Det afghansk-sovjetiska kriget var mycket blodigt och en hänsynslös krigföring orsakade en enorm materiell förödelse och stort lidande för civilbefolkningen. Under de dryga nio år december — februari som Sovjetunionen ockuperade landet beräknas omkring 1 miljoner afghaner omkommit, varav huvuddelen varit civila.
Närmare 15 sovjetiska soldater fick sätta livet till. Många var under 25 år. Kriget utlöste också en gigantisk flyktingvåg, ca 5 miljoner människor flydde till Iran eller Pakistan. Innehåll flytta till sidofältet dölj.
Soviet–Afghan War - Wikipedia
Artikel Diskussion. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Verktyg Verktyg. På andra projekt. Commons Wikidata-objekt. Afghansk-sovjetiska kriget Del av Kalla kriget Mujaheddin Förlopp [ redigera redigera wikitext ].