Vad är vasoaktiva läkemedel
Behandling av hjärt- och kärlsjukdomar med läkemedel som ökar hjärtats kontraktilitet och blodtrycket. Inotropa droger och vasopressorer är läkemedel som ges i syfte att behandla akut cirkulationssvikt, en mycket vanlig sjukdomsmanifestation inom intensivvården. Detta PM syftar till att beskriva de vanliga läkemedlen i denna grupp samt hur de skall användas. Man brukar skilja på inotropa droger, som ökar hjärtats kontraktilitet, ofta i kombination med vasodilatation, och vasopressorer som höjer blodtrycket via kärlkontraktion.
Cirkulationssvikt hos en IVA-patient kan ha många orsaker.
Det är viktigt att man som läkare skapar sig en bild av genesen och i förekommande fall överväger behandling av underliggande orsaker. Här kan nämnas:. Det är också av stor vikt att ta hänsyn till patientens fysiologiska grundförutsättningar, såsom förekomst av vitier, pulmonell hypertension och kroniska arytmier, när man skall titrera sin behandling. Ett klassiskt exempel är en patient med tät aortastenos som inte kan kompensera en minskad systemvaskulär resistans med ökad hjärtminutvolym p g a sitt vitium.
Administration av en kärlvidgande, inotrop drog kan i ett sådant läge ha deletära konsekvenser.
Cirkulationssvikt och inotropa läkemedel
Bedside kan detta vara svårt att bedöma. Några metoder som kan underlätta bedömningen är:. I dagsläget ses ett stöd i litteraturen för att inte avvakta för länge med start av vasopressorbehandling vid refraktär hypotension1, vidare uppnår man en viss volymeffekt via kontraktion av kapacitanskärls. Man brukar dela in denna läkemedelsgrupp i katekolaminer som verkar på adrenerga receptorer, huvudsakligen α- och β-receptorer.
Dessa droger, t ex adrenalin, noradrenalin, isoprenalin, fenylefrin, dobutamin och dopamin, har relativt kort halveringstid, i regel några minuter. Icke-aminer har sin verkningsmekanism intracellulärt levosimendan och milrinone eller på andra receptorsystem såsom vasopressin. En annan viktig indelning, är som nämnts, den i inotropa- respektive vasopressordroger. En inotrop drog har huvudsakligen en positiv inotrop effekt ofta kombinerat med vad är vasoaktiva läkemedel kärlvidgande effekt.
Dessa typer av droger, t ex dobutamin, levosimendan och milrinone, ges i syfte att höja hjärtats kontraktilitet och därmed öka hjärtminutvolymen. Vasopressorer, t ex noradrenalin, fenylefrin och vasopressin har huvudsakligen en kärlkontraherande effekt och ges i syfte att öka perfusiontryck vid tillstånd av hypotension och vasoplegi.
Vissa droger, såsom adrenalin och dopamin, har en variabel effekt beroende på tillförd dos. I dessa sammanhang är det viktigt att påpeka att dessa dosberoende effekter kan variera både mellan individer och över tiden hos en och samma patient beroende på sjukdomsförloppet. Vid val av behandling är det av stor vikt att ha uppfattning om vilka effekter man primärt vill uppnå och välja drog på basen av detta.
Inotropi (inotropa läkemedel) och vasopressorer: doser
Det är i regel svårt att förutsäga effekterna av behandlingen och varje drog måste titreras mot effekt. Det är därför viktigt att arbeta bedside och utnyttja adekvat monitorering. Inte sällan hamnar man i kombinationsterapier. Detta kan bero på att man både vill öka hjärtminutvolym och perfusionstryck eller att man utnyttjar droger med olika verkningsmekanismer i syfte att få synergieffekter.
Härigenom uppnås en stegring av systemvaskulär resistans och därmed blodtryck samt en viss ökning av hjärtminutvolymen. I högre doser dominerar resistansökningen. Noradrenalin är idag ett rekommenderat förstahandsval vid administration av vasopressor vid septisk chock.
Inotropa droger och vasopressorer
Vid hypovolemi och höga doser föreligger risk för hypoperfusion. Vid septiska tillstånd kan man ibland tvingas till mycket höga doser p g a uttalad vasoplegi. I dessa lägen är noggrann hemodynamisk monitorering av stor vikt. Vidare bör man överväga tilläggsbehandlingar såsom steroider och andra vasopressorer alternativt inotropa droger beroende på hemodynamisk profil och kardiellt status.
Adrenalin är en kroppsegen katekolamin som både utgör en sympatisk nervtransmittor och en humoral mediator.
Blod-hjärnbarriären – Wikipedia
Adrenalin har en påtaglig effekt på cirkulationen, med ökad vasokonstriktion, ökad hjärtminutvolym samt bronkdilatation, pupilldilatation och metabola effekter. Adrenalin har i litteraturen framförts som ett andrahandsmedel p g a bieffekter såsom ökad risk för arytmier, splanknikusischemi, laktatproduktion och ökad syrgaskonsumtion. Senare studier har dock inte gett något stöd för denna uppfattning och adrenalin används vid en rad enheter för att behandla cirkulationssvikt7.
Adrenalin är förstahandmedel vid hjärtstoppsbehandling och ges då i bolusdoser på 1 mg. Dobutamin är en syntetisk katekolamin. Dess D-isomer har en stark β1- samt viss β2-effekt. L-isomeren har en svag α1-effekt. Kliniskt ses en uttalad kronotrop, inotrop samt i regel en vasodilaterande effekt som till viss del balanseras av L-isomerens α1-effekt. Dobutamin är en rekommenderad inotrop drog vid behandling av septisk chock2.