Hur barn lär
Man kan studera vad och hur barn mellan ett och tre år lär sig om naturen i förskolan genom att titta på vad de gör när de leker utomhus. Det går att forska på barns lärande även innan barnen lärt sig tala vilket ger nya verktyg för lärare i förskolan att dokumentera och reflektera över barns lärande, visar en avhandling.
Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning. Att vara ute är en viktig del av förskolans kultur i Sverige. Barn får lära sig att vara nära naturen, och att uppskatta och vara rädd om den.
En stor del av barns lärande i förskolan om naturliga fenomen och processer sker vid aktiviteter utomhus. Susanne Klaar vid Örebro universitet har forskat på vad som händer när barn på olika sätt kommer i kontakt med naturen genom lek utomhus. De flesta tidigare studier av förskolebarn har gjorts med barn som är tillräckligt gamla för att kunna prata.
Forskare har då kunnat använda det barnen säger för att förstå hur de lär sig och hur de resonerar. För att kunna forska på hur barn lär mellan ett och tre år behövde Susanne Klaar utveckla nya metoder. Istället för ord studerade hon barnens fysiska meningsskapande kring naturen. Susanne Klaar spelade in barns lek på video för sin analys. Totalt ingick ungefär 40 barn mellan ett "hur barn lär" tre år i studien.
Hon tittade särskilt på vad barnen gjorde, vilka följder det fick, och hur detta i sin tur fick barnen att ändra sina sätt att handla. Många tidigare studier jämför barns kunskaper före och efter undervisning. Susanne Klaar menar att sådana studier ofta har fokus på kognitiv förståelse av begrepp och utvärdering av lärares insatser.
Barnets språkliga utveckling
I sin studie fokuserade hon istället på själva processen som sker då barn lär sig om naturen i förskolan. När barn lär sig skapar de nya sätt att handla, som de sedan kan använda vid andra möten med naturen. Som exempel ger Susanne Klaar en pojke som går uppför en isig backe. Eftersom backen är hal börjar han hur barn lär nedåt när han nästan är uppe.
Då böjer han sina knän och sätter ned en hand, för att på så sätt sakta kunna ta sig upp för backen. Det ändrade beteendet tyder på att pojken skapat fysisk mening kring fenomenet friktion. Förutom närheten till naturen så ingår det även starka demokratiska ideal i den svenska förskolans kultur. Dessa ideal strävar mot att låta barnen utveckla autonomi och solidaritet.
En internationell trend går samtidigt mot att göra förskolan mer lik skolan, med ett större fokus på tydlig kunskap inom ämnen. Susanne Klaar ville ta reda på vilken typ av lärande om naturen som gynnas av förskolans kultur. Det gjorde hon genom att titta på förskolans vanor.
Hur fungerar språkinlärning för barn?
Hon valde speciellt ut aktiviteter som var självklara inslag i förskolan, som både barn och lärare gjorde utan att tveka. Hon tittade på vilka vanor som ingick i aktiviteten, till exempel att klä på barnen och ge dem de saker som behövs. Sedan kopplade hon vanorna till den svenska förskolans kultur, för att se vilka slags möten med naturen som blev möjliga för barnen.
Det visade sig att kulturen i förskolan var viktig för hur barnen lärde sig om naturen när de var utomhus. Den starka demokratiska kulturen visade sig bland annat i ett fokus på att barnen själva skulle få styra sin lek.
Barns lärande syns i deras handlingar
Till exempel såg lärarna noga till att barnen var rätt klädda och de tillät barnen att själva välja var de ville leka. Den naturorienterade kulturen syntes genom ett fokus på att må bra och att lära sig om naturen. Till exempel uppmuntrade lärarna barnen hur barn lär att leka med olika slags naturmaterial. Kulturen och vanorna gav alltså barnen frihet att lära sig om naturen som något roligt och gott.
De kunde också utveckla kunskap om naturen baserat på erfarenhet av att använda olika material från naturen. Däremot hade de mindre möjligheter att lära sig om naturvenskapliga begrepp. Enligt Susanne Klaar kan det bero på att syftet med många aktiviteter där barn möter natur inte är att lära sig om begrepp. Hon tittade även på aktiviteter som var mer planerade, som till exempel att plantera smultronplantor.
Att förstå och göra sig förstådd
Där var lärarna mer aktiva i att prata med barnen och rikta deras lärande. Lärarna har en viktig roll för hur barnen lär sig om naturen. Resultaten visar att barnen ibland får små möjligheter att själva lära sig om fenomen som är svåra att upptäcka.