Vilka näringsämnen behöver vi för att må bra
Livsmedelsverket har antagit de referensvärden för energi och näringsämnen som anges i NNRoch det är dessa som gäller som officiella näringsrekommendationer i Sverige. Här presenteras en sammanfattning av referensvärdena på svenska: Referensvärden för energi och näringsämnen - En sammanfattning av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR I NNR används många begrepp som kan vara svåra att hålla isär.
Människors hälsa och näringsbehov är basen i de nordiska näringsrekommendationerna. Men eftersom maten vi äter även påverkar miljö och klimat har NNR för första gången vägt in hållbarhet i rekommendationerna. Slutsatsen är att det som är bra att äta för hälsan i de flesta fall också är bra för miljön och klimatet. NNR rekommenderar en övervägande växtbaserad kost, men där det också finns plats för kött, fisk och mejeriprodukter.
Den 25 september hade Livsmedelsverket ett webbinarium om de nordiska näringsrekommendationerna och om hur Livsmedelsverket arbetar vidare med bland annat kostråd och riktlinjer för offentliga måltider.
Näringsämnen
Här finns Powerpoint-presentationen från webbinariet: Nya nordiska näringsrekommendationer - vad innebär de och vad händer nu? NNR finns på engelska och kan laddas ner från Nordiska ministerrådets webbplats. Den innehåller en beskrivning av metoden och sammanfattningar av det vetenskapliga underlaget till rekommendationerna om varje näringsämne och livsmedelsgrupp. Nordic Nutrition Recommendations I de nya nordiska näringsrekommendationerna finns inte bara rekommendationer om enskilda näringsämnen, utan även om hur mycket av olika livsmedel som är lämpligt att äta.
Men NNR är ändå inte samma sak som kostråd. NNR är den vetenskapliga grunden för vad människor behöver äta för att må bra utan att belasta miljö och klimat i onödan.
Fakta om hälsosam kost
Med NNR som bas utvecklar sedan de nordiska länderna nationella kostråd. I det arbetet tar man också hänsyn till specifika förhållanden i det enskilda landet och vilka förändringar som behövs jämfört med dagens sätt att äta. På Livsmedelsverket tittar vi till exempel på hur svenskarna äter idag, mattraditioner, hälsoproblem i befolkningen och hur maten produceras.
Så även om den vetenskapliga grunden är densamma kan kostråden i de nordiska länderna skilja sig åt. Livsmedelsverket nuvarande kostråd "Hitta ditt sätt — att äta grönare, lagom mycket och röra på dig", grundas på NNR Arbetet med att uppdatera kostråden har påbörjats och beräknas vara klart under Kostråden - hitta ditt sätt. Sedan talet har Nordiska ministerrådet stöttat det nordiska samarbetet med att ta fram gemensamma näringsrekommendationer.
Det är också Nordiska ministerrådet som finansierar arbetet med NNR, tillsammans med myndigheter i de nordiska länderna.
Näringsrekommendationer
De fem nordiska länderna har tillsammans arbetat med revideringen av NNR. NNR-arbetet har varit mycket omfattande, flera hundra forskare och experter har varit involverade i översynen. Ledande forskare och experter inom varje område har engagerats, främst från de nordiska länderna. Experterna är antagna på basen av sina strikt vetenskapliga meriter, efter jävsgranskning. Det gör man för att undvika att experterna är påverkade av olika intressen.
Näringsämnen
Forskarnas slutsatser har presenterats i ett femtiotal vetenskapliga underlag. Både underlagen och förslag till nya näringsrekommendationer har varit ute på remiss, samtliga remisser har varit öppna för alla att svara på. Att arbetet är öppet och transparent är viktigt, och grunden i ett vetenskapligt arbetssätt. NNR uppdateras ungefär vart tionde år. Då görs en utvärdering av den senaste forskningen, och utifrån den tas uppdaterade rekommendationer för näringsämnen fram.
Denna gång har även rekommendationer för livsmedelsgrupper tagits fram. Det var Nordiska ministerrådet som gav NNR-arbetsgruppen i uppdrag att inkludera hållbarhet i rekommendationerna. Orsaken är att maten som produceras och konsumeras har stor påverkan på miljö och klimat. Globalt sett står maten — från jord till bord — för cirka en tredjedel av alla växthusgasutsläpp och är en av de största orsakerna till förlust av natur och biologisk mångfald.
NNR-arbetet har fokuserat särskilt på hur de nordiska och baltiska livsmedelssystemen bidrar till dessa miljöutmaningar. I uppdraget till NNR-arbetsgruppen ingick att titta på hur människors konsumtion påverkar hälsa, miljö och klimat. Däremot ingick det inte att titta på produktionhur maten produceras. Eftersom förutsättningarna för livsmedelsproduktion skiljer sig mycket mellan de olika nordiska länderna är det något myndigheterna i respektive nordiskt land får ta hänsyn till när de utformar nationella kostråd.
Rekommendationerna används i första hand av personer som på olika sätt arbetar med mat och bra matvanor. De är bland annat.